Stallrosen

Direktlänk till inlägg 18 april 2014

De går upp o ner o upp igen...

Av Kerstin - 18 april 2014 12:45

Ingens väg här i livet är rak, eller väldigt få av oss har en rak väg att vandra skulle jag tro. Jag har mått toppen bra ända sedan flytten och tycker att så mycket har vänt till min fördel, även om det fortfarande finns saker som tynger och är mer eller mindre jobbiga och oroande, men det hör vardagen till och inget som är unikt för min situation. Fick ju en anställning inom kommunen i höstas, men då fick jag ingen placering, ingen tjänst som va min utan fick fortsätta på nattvikariatet som jag hade, vilket har passat mig perfekt. Men så bestämde sig hon som har tjänsten att säga upp den och alla har ju rätt att söka den och oron kom in i mitt liv igen. Först tänkte jag inte så mycket på det, men så fick jag reda på att ovanligt många sökt den, fler än någon trodde till och med. Och DÄR satte oron in med full kraft. Skulle jag bli av med "min" tjänst, skulle jag få gå över till dagtid, då klarar jag mig inte ekonomiskt, så vad händer då? Söka nytt jobb.. Började dra i lite trådar om heltidsjobb, men vad händer då med djuren?? Jag kan inte ha kvar några om jag ska jobba heltid på dagen... Och ungefär där slog migränen till och uppgivenheten kom i kapp mig. Jag gav upp helt enkelt. Trots pepp av nära och kära så såg jag inte minsta lilla ljus... 

                   

Våren, fina rosor, härliga promenader, bästa hästarna, busig Dexter på fågel jakt, vackra Eddie och utflykt... Inget som botade min oro eller migrän.

Så blev det onsdag och telefonen ringde, det va chefen. "hej, har du tagit bort din ansökan för tjänsten?" Men NEJ, varför skulle jag göra det??? Men min ansökan va borta.... Ska inte ens beskriva hur det kändes i mig då, vilka tankar som for igenom huvudet. Chefen skulle omgående ringa och kolla vad som hänt, hon hade ju sett min ansökan så hon visste ju att den en gång kommit in, men vad hade hänt med den?! Det gick en stund i panik innan hon ringde upp igen och med lugn stämma gratulerade mig till tjänsten. Det va därför min ansökan va bortplockad. DEN känslan va betydligt trevligare. Min bästa nattkollega kom förbi på kvällen med en fin bukett blommor och ett kort som gjorde mig tårögd, finaste o bästa kollegan man kan ha!! ♥ Den natten och torsdags förmiddag genom led jag den värsta av alla migräner jag någonsin haft. Men när den släppte så var det som om allt försvunnit ur kroppen, har inte känt mig så pigg på år och dagar. Nattens jobb gick som en dans, va pigg i morse när jag kom hem och är fortfarande lika pigg, trots bara någon timmes sömn. Jag kommer ha migrän i framtiden och livet kommer att gå i vågor och svänga hit och dit, men vet ni vad, just nu, just här så är det TOPPEN!!!

 

Men nu ska jag överlåta datorn till någon annan i familjen som vill ha den och själv ska jag upp o rida min Guldgosse.


Glad Påsk på er!!

Kerstin

 
 
Annica

Annica

18 april 2014 19:42

Vad härligt, grattis!

http://annicastjarnlof.blogspot.se

 
Nina

Nina

19 april 2014 09:18

Stort jättegrattis till dig! Vad fantastiskt underbart!
Åh jag förstår att du genomlidit alla helvetets kval under den här tiden. Men tänk, nu är tjänsten din, bara din och ingen kan ta den ifrån dig. Åh vad glad jag blir för din skull.
Stor grattiskram!

http://stallskogalund.se

 
Erika

Erika

19 april 2014 12:31

Gud va skönt att flytten blev som en nystart för dig. :)

Själv blev jag som en ny människa o mår riktigt bra efter att J och jag gjorde slut.
Jag startade om mitt liv efter de o börjat leva på ett annat sätt o har en frihets känsla i kroppen som är så härlig.

http://eriikapettersson.blogg.se

 
cicci

cicci

20 april 2014 09:22

Ååååå vilken solskenshistoria du bjöd på här :D
Blev faktiskt riktigt orolig den första biten :P

Grattis grattis grattis :D
KramC,

http://www.bonnaliv.WordPress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Kerstin - 1 februari 2020 13:44

Ja, som rubriken säger så börjar jag fundera om jag är det och alltid varit det. Kan liksom inte tacka nej till jobb utan att må dåligt, få lite ångest. Samtidigt så får jag lite ångest över att jag inte är hemma med barnen, som visserligen är stora ...

Av Kerstin - 29 januari 2020 12:40


Efter att ha tittat igenom ett antal inlägg från folk som vill bli medryttare så funderar jag allt mer på varför de inte väljer att skaffa egen häst. De har oftast en lång önske (krav) lista på hur hästen ska vara och vad de ska få göra med hästen, v...

Av Kerstin - 18 januari 2020 15:23


Tiden, den tiden. Ibland rusar den iväg och man kan inte förstå var den tog vägen eller hur den kunde å så fort. Ibland går det sakta, så sakta, som om någon limmat fast visaren på klockan. I april 2019 så bestlutades att vi skulle bli med stor häst ...

Av Kerstin - 4 januari 2020 14:05


Jag tillhör den där gruppen med människor som alltid försöker vara snäll, ställa upp för andra, fixa och dona för att allt ska lösas på bästa sätt, inga krav på att andra på något sätt ska betala tillbaka det, bara alla är nöjda så är jag också nöjd ...

Av Kerstin - 3 januari 2020 15:06

Om det var halvtid i förra inlägget så borde det ju vara heltid i detta. Ett år är avslutat oh vi har tagit tre kliv in i nästa decennium. Jag antar att detta år och decennium kommer att innehålla skratt, tårar, frustration och allt annat som de övri...

Presentation


Livet går i vågor, upp ibland, ner ibland, men även i de brantaste nedförsbackarna så finns det någon liten sak som händer till det positiva. Det är just de sakerna jag ska försöka förmedla, de underbara sakerna som händer runt mig och får mig att må bra.

Fråga mig

12 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

Länkar

Översätt bloggen

Blogglovin

bloglovin

Skapa flashcards