Jösses så dagarna går. Tyckte nyss det va 1:a advent och nu är det jul om ynka 7 dagar!! Inget är klart som vanligt, men på god väg i alla fall. Som vanligt så kan jag ju inte göra en sak i taget utan förutom jobb, hästar, matlagning och städning så tapetserade och målade vi ju dotterns rum och då va jag ju bara tvungen att måla lite skåp när vi ändå höll på. Och varför inte börja med sonens rum samtidigt och så lite fix i vardagsrummet.... Och glöm inte att julen ska in och hundarna ska ut (rastas, alltså). Men nu är jag på mållinjen, ska lägga min hand över det sista i helgen och sedan ska vi njuta av julens alla lediga dagar. Son och dotter är så nöjda med sina rum och jag kan bara konstatera att jag bara ÄLSKAR min lilla skokartong, känns så himla bra och vi har fått det så fint, ett mysigt, ombonat hem, där vi alla trivs.

I stallet går allt sin gilla gång, hästarna är helt fantastiska. Hero har ju vilat ett tag och skrittas nu, eller jag försöker, han kör med sina 17 gångarter och lite annat mellan skrittstegen. Grålle håller på att skrittas igång efter sin vila. OCh dottern och jag kunde ju konstatera att det händer lite under en ridtur om man rider ut på 2 hästar som båda är under igångsättning.... 

Söta, snälla Grålle julponny!

När vi köpt Grålle fick jag höra lite historier om honom och hur han var/varit. Igår kom ännu en historia, berättat av en av hans förra ägare. Vi kan väl säga så här; det känns om om han kommit hem nu och känner sig nöjd med livet, hästkompisar och sin ryttarinna. Men det fick mig att tänka efter lite och titta på de som står i mitt stall, de är alla individer, alla har de sin lilla sak och alla har de landat här. 

Prins hade besök av en liten tjej är om dagen och fick lite extra kärlek och en promenad, den lilla tjejen ville inte kliva av så det va bara att traska på för farmor som ledde dem.   Men vem kan klandra den lilla flickan, tänk att få rida en liten Prins.   

Fina lilla Prins!

Om vi inte hörs till jul så önskar jag er alla en riktigt 
GOD JUL!!!

Ta hand om er!

Tja nu tycker ju inte jag att det är speciellt tråkigt med persedelvård, men kan man göra det ÄNNU roligare/trevligare så är väl inte det helt fel. Så när hovis va i stallet och fixade till den spanska isbjörnens fötter så passade jag på att göra lite nytta och ta mig en fika samtidigt. Det ska va gött och leva.. eller?!   
   

För det finna ju liiiite att putsa (allt fick inte ens plats på bilden)

Grålle har fått skor så nu ska han igång igen. Walle går från klarhet till klarhet och har nu kommit fram till att han egentligen är tomtens ena ren, om han är Rudolf har han inte sagt ännu.. Men söt är han ju i alla fall.

Walle skrutt
  

Najavas, den blyga och lite ängsliga av killarna, har blivit riktigt social. Han tycker vi är OTROOOLIGT tråkiga om vi inte ägnar ALL uppmärksamhet åt honom. Tar jag ut någon av de andra på gången så visar han sitt missnöje, på gott och ont naturligtvis. Kul att han förstått att när man kommer ut på gången så händer det saker och man får uppmärksamhet och kärlek. Tokigt att han ska härja på och slå i boxdörren, men det går över, jag är inte orolig för den delen. Mera glad att han gillar att det händer saker och verkligen vill vara med.

Dryg ponnyn... ♥

Trevlig helg på er, snart kommer tomten!!

Oj vad dagarna går fort. Har inte ens fått upp ljusstakarna än, börjat, men inte klar. Förra helgen va vi i Stockholm och tittade på showen. Lite shopping blev det naturligtvis också. Alla nöjda och belåtna. Min kära särbo drog på sig något virus och har tillbringat veckan på sjukhuset, men är nu på bättringsväg hoppas vi. Detta leder naturligtvis till att det blir intensiva dagar för mig, då mitt X naturligtvis va borta på jobb så jag hade barnen hela veckan också, men det är ingen börda, inte heller hästarna, men det blir bara lite längre och mer fyllda dagar så att säga.  Men gissa om man sover gott om nätterna!!  

Någonstans i allt det här så tyckte jag väl att jag hade för mycket fritid och sökte lite skola, så på måndag så slår man upp skolboken igen då.   

Men i allt det här så har vi våra mysstunder, de stunderna som man älskar och behöver. För trots att det rullar på och är fullt upp så trivs jag med livet just nu. Jag har ju valt det själv.

            Älskar varenda en av mina/våra hästar. Alla gör mig lika glad och alla små och stora framsteg är lika underbara!

Walle har tränsat sig själv nu några gånger och spänningarna i bakbenen är så gott som borta. Jag har som ni vet haft en tjej som pysslat med honom sedan i våras då lilla Prins hittade en familj som under en tid har hjälpt oss i stallet. Nu har den familjen valt att sluta rida hos oss, men jag har förhoppningsvis en annan tjej på G som kan hjälpa dottern att rida ponnyerna. Kul och viktigt för dottern med kompisar i stallet. 

Sitter och ler för mig själv nu och funderar på det här med hur vissa hästar kommer till en. Ta Hero som exempel. När jag såg honom bland alla annonser så va det något som bet sig fast i mig, trots att jag visste att jag aldrig skulle få en sådan häst. Men hur det nu va med allt så tog han en liten omväg bara innan han landade hos mig. Och med Prins va det lite samma sak, vissa saker är bara menat att de ska ske. Jag kan fortfarande inte förstå meningen med att vår fina Sockertopp fick lämna oss så snart, men hon va väl för bra för den här världen.    Men vi fick äran att träffa henne och i minnet lever hon alltid kvar. Lite morgon svammel...

Ha en strålande dag!