Ja det kan man fråga sig. Men i det stora hela tycker jag det går rätt bra, kanske lite för bra... Eftersom allt med mitt "nya" stall är klart nu så kan jag ju berätta lite mer om det. Det är ett stall med 8 boxar som jag ska hyra, där ska mina stå och ca 2 inhyrda. 2 av boxarna behövs som förvaringsutrymmen då det är dåligt med sådant i övrigt. Finns en mindre "selkammare" men där har det tidigare varit ett krypin för människor och jag tänker också ha det som det, skönt att kunna sätta sig vinter tid och ta en kopp kaffe eller värma sig. Hagarna var ju rivna, men igår när jag pratade med stallägaren så skulle han bygga upp dem åt mig!! Tjohoo!! Vid stallet finns även en ridbana och jag har max 5 min skrittväg till ridskolan (bilvägen tar längre tid). Eftersom det är tallmo där så är det i princip bara sandvägar!! Fattar ni vilka underbara ridturer det blir, det är dessutom fina breda vägar så det är inga som helst problem för mig att ta med en handhäst. Ridskolan har ju 2 ridhus och en stor uteridbana så jag är lite i himmelriket nu! Det här är inte "min" ridskola, har jobbat här en sväng, men jag vet inte, rätta känslan vill inte infinna sig. Men nu kommer vi ju att "bo" här så jag får väl se om jag bara löser ridhusabonnemang/medlemsavg och sedan ev tävlar för "min" klubb eller hur det blir, jag har ju inte börjat träna riktigt än så det är en tanke jag inte behöver fundera på riktigt än.   

Problemet dom nu börjar uppstå är faktiskt boende. Jag har ju huset vi har varit och tittat på, men har blandade känslor angående det. Vill verkligen ha en lägenhet och en lägenhet jag känner att här ska vi bo ett bra tag i. Inte veta att jag ska flytta igen om 6 månader. Har svarat på en annons på en 3:a, det fanns en klädkammare där så jag antar att jag kan klämma in min säng där så får barnen varsitt rum. Man sover ju ändå bara i sovrummet. Annars finns ju som sagt det lilla huset kvar som vi kan ta tills vidare. Mamma och pappa har ett stort torp också så vi kommer inte hamna på bar backe, men det vore som sagt trevligt att hitta ett permanent boende. 

Paret dom har tittat på huset var här för 2:a gången i går och vi ska skriva till veckan om allt går bra på banken för dem. Sedan är det ju lite andra saker innan allt är i lås, men vi har kommit en bra bit på väg i alla fall och betydligt fortare och smidigare än jag någonsin kunde ana, jag har ju liksom inte ens annonserat huset. Men än kan allt hända så jag har absolut inga förväntningar på att allt ska gå i lås, men hoppas kan man ju alltid. 

Sedan som sista sak så kan vi ju ta lite vikt(iga) saker. Tydligen har det gått ett år sedan gruppen startade, jag vet inte om jag riktigt va med från början, men jag utgår från det och drar året som gått. Väldigt upp och ner och tillbaka till utgångsläget lika många gånger som jag lyckats tappa något. Jag skyller på att det var en tuff vinter, inte bara för snön, utan även mentalt. Jag hade många svackor och i många fall var de bra mycket djupare än jag gett sken av. Men efter sommarens underbara ledighet och bad i massor så har energin återvänt och att Hero känns ok och hovarna börjar bli ok mm mm har faktiskt gjort att jag nu har en ganska klar bild över hur jag vill ha det i framtiden, hur jag vill må, vilka realistiska mål jag kan ha osv. Summan av de sista 2 månaderna kommer jag att dra nu och det är faktiskt 7 cm på midjan! 4 cm på låren, och 4 cm runt höfterna/rumpan. Inte så mycket på vågen dock som jag trodde när jag mätt mig, endast 4 kg. Hade jag inte mätt mig så har jag nog gett upp faktiskt, men när jag nu går mina promenader med hundarna så har jag så gått om alltid musik i öronen och vi går minst 1 mil om dagen. Ibland uppdelat på 2 gånger och ibland blir det 1,2 + kvälls turen på 5 km. När hästarna nu flyttar så kommer jag att ta med hundarna på skritt/uteritterna och sedan gå en långsväng med dem. Så kommer både de och jag att vara nöjda dessa dagar. Då har jag ju räknat med att vi bor i lägenhet och då kan man ju inte som nu, bara släppa ut och sätta sig på bron och låta dem kissa och leka av sig.

Lite full rulle bilder från september 2011

Blev ett långt och lite tradigt inlägg men det bjuder jag på.   

Carpe Diem!

Kerstin

 

Erika

27 september 2013 10:02

Va härligt att det löst sig med stall iallafall. :)

Åh så nära till ridhus m.m
Låter riktigt lyxigt. :)

http://eriikapettersson.blogg.se

 

Nina" title="http://blogg.se]Nina[/url]" target="_blank">blogg.se]Nina[/url]

27 september 2013 13:30

Ja ett långt inlägg var det, men definitivt inte tradigt. Snarare jättespännande och intressant, skulle jag vilja säga :-)

Ditt blivande stall låter ju som rena rama drömmen! Det blir ju perfekt om du får två hyresgäster så du får lite hjälp och lite inkomster (och roligt sällskap också för den delen). När flyttar ni dit hästarna?

Huset du var och tittade på, ligger det åt rätt håll vad det gäller skolan till barnen och stallet? Synd att inte det känns riktigt bra, det är ju ändå ganska skönt att bara kunna gå rätt ut, åtminstone på sommarhalvåret.

Det viktiga var ju verkligen superbra också! De centimetrar du har gjort dig av med på två månader har jag tagit ett halvår på mig....och det senaste halvåret har det inte hänt något positivt. Jag får försöka göra som Marianne och du, ta en nystart.

Ha en bra helg!!

http://stallskogalund. blogg.se

 

Malin Johansson

27 september 2013 13:31

Lite avundsjuk med så nära till ridhus. Men detta låter ju toppen

http://www.havrefallen.bloggspot.com

 

Maria

28 september 2013 22:30

Låter fantastiskt! Undra vart det kan vara som stallet är? Lycka till med bostaden!

http://maria-hastliv.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, som rubriken säger så börjar jag fundera om jag är det och alltid varit det. Kan liksom inte tacka nej till jobb utan att må dåligt, få lite ångest. Samtidigt så får jag lite ångest över att jag inte är hemma med barnen, som visserligen är stora ...

Efter att ha tittat igenom ett antal inlägg från folk som vill bli medryttare så funderar jag allt mer på varför de inte väljer att skaffa egen häst. De har oftast en lång önske (krav) lista på hur hästen ska vara och vad de ska få göra med hästen, v...

Tiden, den tiden. Ibland rusar den iväg och man kan inte förstå var den tog vägen eller hur den kunde å så fort. Ibland går det sakta, så sakta, som om någon limmat fast visaren på klockan. I april 2019 så bestlutades att vi skulle bli med stor häst ...

Jag tillhör den där gruppen med människor som alltid försöker vara snäll, ställa upp för andra, fixa och dona för att allt ska lösas på bästa sätt, inga krav på att andra på något sätt ska betala tillbaka det, bara alla är nöjda så är jag också nöjd ...

Om det var halvtid i förra inlägget så borde det ju vara heltid i detta. Ett år är avslutat oh vi har tagit tre kliv in i nästa decennium. Jag antar att detta år och decennium kommer att innehålla skratt, tårar, frustration och allt annat som de övri...