Ja, det är ju så han heter vår fina Walle. För er som följt vår resa från det att han kom till oss, som ganska nyinriden 3-åring tills idag, då han i princip springer på lastbilen, låter sig tränsas och sköter sig exemplariskt på den lilla "tävlingen" vi va på idag kan nog förstå den lycka vi känner idag. Vi köpte honom av en tjej som gjort ett jätte jobb med honom efter det att hon köpt honom från ett mindre bra hem. Walle är en JÄTTE fin ponny på alla sätt och vis. Han är så snäll med barnen både när de hanterar honom och när de rider honom. Han har fortfarande sina trauman med sig när det gäller bakben och öron. MEN idag lyfter han bakbenen utan problem, kanske inte för vem som helst eller hur som helst, men för oss gör han det. Jag kan tränsa honom, inte som jag tränsar de andra, MEN jag får på tränset nästan lika snabbt som på en häst utan trauman. Idag traskade han på lastbilen utan minsta lilla tvekan när vi skulle åka och när vi lastade på "tävlingen" så backade han en gång sedan klev han på. Han är naturligtvis lite på tårna när vi lastar ur bland andra hästar och folk, men står still när vi sadlar och kliver upp. Han traskar runt banan utan problem och visst tittar han på vissa hinder, men han är ju knappt hoppad, så vem kan klandra honom.

En liten fin rosett idag, Walles 1:a!! Prins va naturligtvis med som moraliskt stöd.   

Annars går det mesta som vanligt i hästarnas tecken. Frina har varit här och ridit både Walle och Sullivan. Och vad ska man säga annat än att hon är guds gåva till alla hästar! Vilken känsla den ungen har!!!   Och ingen kan vara gladare än jag som just nu har henne som ryttare på mina små älsklingar!

   
Bästa Frida på Walle och Sullivan.

Ha det bästa alla!!

Så har lilla dottern fyllt år igen då, 11 år den här gången. Liten Grå är ju också 11 år så nu är de jämngamla. 

Grålle och lill matte!

Det är mycket kul som händer nu. Vi är mycket i stallet och fixar och donar med allt som här där till och även hemma händer det lite saker eftersom vi har börjat måla i dotterns rum och snart är det bara tapeter som fattas där.

Några kliar sig i huvudet och funderar över de nya ponnyerna. Vissa frågar nyfiket, andra spyr ut några kommentarer, som vi faktiskt förvånas över, men skrattar åt sedan, för sådana kommentarer är inte värda att lägga någon större vikt på.

Tja, hingsten ska fortsätta va hingst, han har alla förutsättningar att bli en fin sådan, både enligt hans stamtavla, exteriört och gångartsmässigt. Han är dessutom en riktigt trevlig individ. Stoet likaså, en otroligt social och trevlig liten tjej. Rör sig sjukt bra!!! Och så har vi då cremello valacken, en känslig kille med bra gång och också trevlig, men som sagt känslig. Det är ju så otroligt skoj att hålla på med unghästar!! Vi tror på dem och de ska ridas in, visad och så får man väl se vad som händer. Att de är bra det vet vi redan, sedan är det väl alltid skoj att se HUR bra de är/blir, eller rättare sagt hur bra vi kan förvalta dem. 

Finisarna!

Lilla Grålle och dotter har skoj ihop och igår stod det hoppning på schemat. Att liten Grå inte hoppat så mycket kunde vi enas om. Bara det att trava över en massa bommar på marken va lite klurigt, att sedan försöka sig på att hoppa 2 hinder i rad va ren överkurs för honom!! Men efter det att jag låtit honom hoppa på lina några gånger så att han själv fick lösa problemet så tuffade han på med öronen framåt även när dottern satt på. Lite lustig frambensteknik, men kanske blir den bättre efter att vi löshoppat honom några gånger, eller så fortsätter han glatt hoppa så. 

Grålle blev även klippt för 1:a gången (vad vi vet) och det skötte han riktigt bra! Jag va nästan klar när hans tålamod tog slut, så jag får ta det lilla som är kvar idag eller som det kommer. Grålle är ingen häst man tramsar med i onödan. Och allra helst eftersom han skötte sig så bra annars.

Önskar vi er alla!

Det blev en riktig häst helg i helgen. Guldgossen är fantastisk att rida just nu!!   Njuter av varenda sekund jag får rida honom. Sedan har vi söta Grålle som tar hand om sin lilla tjej på bästa sätt. De har riktigt skoj ihop. I helgen har de ridit ut med Walles medryttare, skuttat över småhinder och skrattat mycket.

Sötnosarna!

Xanté och storrumpan står o spanar in hundarna i väntan på att få göra något skoj de med.

Halsont och lite hängig just nu, men det går över. Har varken tid eller råd att vara sjuk just nu, snart jul ju!! Dottern fyller år snart och jag har en liten vision om att hinna göra klart hennes rum innan dess. Vi får se om det blir så, bara sätta igång så brukar det ge sig.

Puss på er!

Kerstin

Pappan till de senaste killarna..

Och så har vi då Xantés pappa...

Långt klipp, men orkar ni inte så kommer 2 bilder också...

Bilderna är lånade, han ägs numera inte av Stuteri Nexis, så jag kunde ju inte fota på plats.

Jag har funderat lite på det där med vad man letar efter hos en häst när man ska till och köpa den. Själv är jag inte alls och har aldrig varit speciellt intresserad av stammar och så, utan köpt häst på känsla. Ibland blir det käpprätt fel, oftast rätt. Lynne, att de rör sig trevligt och inte har allt för stora exteriöra avvikelser är väl rätt bra riktmärken. Letar man en hopphäst så spelar det ju ingen större roll om de inte kan trava, då vill man ju att de ska ha en bra galopp och hopp, samt känsla för hinder. Och inte allt för tunga i kroppen. Jag är ju lite av dressyrnörd och vill ha hästar med kapacitet i gången, om jag får och kan välja. Om jag tittar ut över flocken som idag går i hagen så finns där bara bra hästar, vilket är mycket trevligt. Det här med stamtavlor och att titta på vad hingstar och ston lämnat, hur och vad man ska tänka på när man funderar på att betäcka är jätte skoj. Så kul det här med hästintresset att man hela tiden kan utvecklas och lära sig nytt. 

Marianne, du ställde några frågor, jag väljer att inte publicera själva kommentaren, då du skrivit ut barnens namn och jag försöker så gott det går att inte nämna deras namn, kanske känns fånigt med tanke på att jag lägger ut bilder på dem, men det är ett val vi gjort. 
"Sonen rider inte, men gillar att hjälpa till. Dotterns allergi verkar gå i vågor, beror med all sannolikhet på olika omständigheter ang hur smutsig hästarna är, väder och miljön. Nej, någon ridskola ska det inte bli, ha ha!!"

Puss på er!

Kerstin

Ja vad ska man säga. Förutom en nyskapad tv bänk av lastpallar och lite färg, sol, bad och båtturer, så har vi varit på utställning med ponnyerna.

Och det gick ju över förväntan!!

Jag som är helt novis och nybörjare inom detta hade varit nöjd om vi bara lyckats låta bli att skämma ut oss. Isället så fick Simms Cinzano (Curre) 37p och silver, Molstabergs Sullivan 39p, silver och blev BIR!! Nexis Xanté fick guld på sina 40p, blev BIR, vann unghästchampionat och blev bästa ungsto. I BIS hade vi inget att hämta ännu, men det kommer!! Det vi fick nedslag på handlar om styrka, dvs att de ska kunna ta i mer i traven eller skritten, ngt omusklad fick bägge hingstarna. Vilket de är i dagsläget också. Flera uppfödare, varav en större från Danmark har faktiskt hört av sig och gratulerat och den danske mannen gav mig även lite tips och råd inför kommande visningar. Riktigt skoj att få bekräftat att jag har så fina ponnyer! En riktig nytändning! Jag hade hjälp att visa hingstarna, men när Xanté gick vidare så hade de åkt och jag fick gå själv med henne då, vilket va super skoj!! Så nu jobbar och tränar vi inför nya äventyr!

Carpe Diem!

Kerstin

Jaha ja, tiden går och jag trivs på nya jobbet, med nya ponnyn och allt annat omkring mig. Bete för hästarna, höintag för oss 2-benta. Jag har fått äran att köra inplastaren!! 

Ja och ny ponny också.... En lte större b-ponny, welsh/islänning, 11 år. Snäll och söt. Fungerar klockrent till lilla dottern, en ny Prins.

Välkommen Grålle!!   

Dottern är super glad, det är verkligen hennes ponny och som hon pysslar och fixar med honom.

De andra är inte bortglömda.   

Just nu njuter vi av sommaren, solen, "egen" badstrand där hingstarna går på bete. Parallellt med att njuta så fixar vi med mat åt hästarna!

Trevlig sommar!

Önskar 

Kerstin

Händer så mycket bra just nu så jag hinner knappt med mig, men jag hinner njuta av det och jag mår så bra!!

Vi gör våra små utflykter till havet med jämna mellanrum, samlar på oss energi och fina stunder. Vi är i stallet och pysslar och njuter av de 4-benta småkillarna. Familjen Prins valde att rymma till är ju helt fantastisk fin och trevlig. De har även fått börja rida Hero och Walle. Curres lilla människa är en solstråle och likaså hennes mamma. De trivs med Curre och han med dem. Så för tillfället så borstas det och flätas manar och svansar i parti och minut. Hästarna rids och har det så himla bra. Det är så skoj att åka upp till stallet nu, har en helt annan glädje och inspiration nu. Walle mår bra av att hanteras så gott som dagligen nu och lilla Prins njuter av all kärlek. 

Om en vecka så börjar jag mitt nya jobb och det är ännu en sak jag verkligen ser fram emot, trots tidiga mornar och sena kvällar. Men jag tror ändå att det kommer att bli toppen i slutänden.

Här kommer en liten bildkavalkad av de senaste dagarnas mys!

Dessutom så har vädret varit på topp!!

Nej nu ska jag ut med hundarna och sedan blir det stallet med trevligt sällskap!! Livet är toppen och jag NJUTER varje minut!!

Carpe Diem!

Kerstin

För någon vecka sedan tog jag beslutet att kapa manen på Hero, men det har inte blivit av. Men så igår när vi va uppe och red så tog jag tag i det och vips så va han korthårig!! Manen hade blivit så ful pga av småkillarnas bus så det va lika bra. Sedan hade jag ju bara kunnat jämna till den,men i min värld har man kort ELLER lång man, inget halvmessyr. Och så tycker jag det är skoj att se hur de blir i kort man om jag ändå ska kapa den. Den växer ju ut igen om man nu inte är nöjd. Hero själv verkade jätte nöjd för han va så fin när jag red sedan så.   

Dottern red Walle och de skuttade till och med över ett litet hinder i skogen!! Walle är ju en klok ponny så han tog det så försiktigt med sitt barn på ryggen.

Prins lilla hästskötare va där med sin familj och pysslade med honom och red ut en sväng. Prins fick beta lite på deras gård och även lite annat gräs här och där. Så speciellt jobbigt tror jag inte han tyckte det va. 

Marianne frågade mig igår vad jag själv ville med mina hästar och samma fråga fick jag även lite tidigare på kvällen av en annan vän. Jag vet inte riktigt vad jag ska svara på den frågan faktiskt. Just nu känns det pest och pyton varje dag innan jag kommit så långt att jag mockat klart. När jag sedan står där och pysslar med någon av dem så är liksom livet fulländat. Och 95% av gångerna jag rider så kliver jag av nöjd och glad över att jag tvingade upp mig själv. När jag sa till min kompis att jag funderat på sälja dem så fick jag till svar "Och vem är Kerstin utan häst?" Ja det kan man verkligen fråga sig.... Men nej, för tillfället har jag ingen plan för hästeriet, men jag har iaf skaffat 3 medryttare så förhoppningsvis så får jag lite avlastning och vem vet vart intresset tar vägen, knyppling eller hästar...

Carpe Diem!

Kerstin