Tordag och WE-träning. Ny bana och idag tändes tävlingsinstinkten hos oss. Så efter att ha som vanligt ha hälsat på de olika stationerna pch ridit banan i ett behagligt tempo så sa ridfröken att vi fick rida i ett fartigare tempo om vi ville pröva det. Och gissa vad?! Dressyrtanterna tände direkt! Ni skulle sett Maria när hon dundrade fram på sin Nova efter långsidan, Nova blev så paff så hon tog bron av bara farten! Den som normalt sett är lite läskig i hennes värld. Tjohoo!! Tja jag planerade att inte stressa upp min Guldgosse, men vem fasen kan låta bli att dras med i det tjo o tjim som blev. Så roligt, problemet va ju att man skulle få stopp också.... 

Walle va ju super snygg i turkost dagen till ära!

Hemma i stallet igen så blev det lite extra pyssel med våra älsklingar, täcke på och kylande lera på benen. Behövdes troligast inte, men det är ju så mysigt att pyssla lite extra när man har den tiden och det gör ju ingen skada iaf. 

När våra träningskompisar fått sitt så fick resten av gänget komma in och Efter lite pyssel och sårvård så hängde vi lite på Najavas. Han har kommit in i en lite spooki period nu, så ALLT är super läskigt. Men det går över, både Curre och Sullivan hade en liknande period när de va 3 så jag är inte minsta lilla orolig för det. Najavas är dessutom en känslig och lite nervös kille, så vi tar det som det kommer, ingen stress, bara hantering dagligen så ger det sig. 

Just igår så va det väääldigt läskigt att bli borstad på rumpan tex.. Men efter en stund gick det över.

Härliga dagar!

Tjing!

 

marianne

29 maj 2015 10:08

Härligt med sån träning...

Så man kan säga att Najavas är en typisk treåring då? Haha

http://marresmams.blogg.se

Kerstin

29 maj 2015 20:42

Ja det va super skoj.

Ja, väldigt vanlig 3-åring. :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, som rubriken säger så börjar jag fundera om jag är det och alltid varit det. Kan liksom inte tacka nej till jobb utan att må dåligt, få lite ångest. Samtidigt så får jag lite ångest över att jag inte är hemma med barnen, som visserligen är stora ...

Efter att ha tittat igenom ett antal inlägg från folk som vill bli medryttare så funderar jag allt mer på varför de inte väljer att skaffa egen häst. De har oftast en lång önske (krav) lista på hur hästen ska vara och vad de ska få göra med hästen, v...

Tiden, den tiden. Ibland rusar den iväg och man kan inte förstå var den tog vägen eller hur den kunde å så fort. Ibland går det sakta, så sakta, som om någon limmat fast visaren på klockan. I april 2019 så bestlutades att vi skulle bli med stor häst ...

Jag tillhör den där gruppen med människor som alltid försöker vara snäll, ställa upp för andra, fixa och dona för att allt ska lösas på bästa sätt, inga krav på att andra på något sätt ska betala tillbaka det, bara alla är nöjda så är jag också nöjd ...

Om det var halvtid i förra inlägget så borde det ju vara heltid i detta. Ett år är avslutat oh vi har tagit tre kliv in i nästa decennium. Jag antar att detta år och decennium kommer att innehålla skratt, tårar, frustration och allt annat som de övri...