Hero och jag har haft en svacka i ridningen. Inte bara att jag inte haft dåligt med lust utan vi har fastnat lite. Han/jag/vi har ju våraa svagheter och när jag/vi ska förbi dem så blir det stressigt, vissa gånger hysteriskt och det viftas hejvilt med frambenen eller så använder han sig av piff o puff. Om man då tar att vi i princip alltid rider damma väg och gör samma saker vid samma ställen på grund av att det är liksom de få ställen vi har på oss att göra vissa saker så tappar man snart lusten till allt. Blir lite som ett ekorrhjul, har försökt bryta vårt mönster nu med att bara skritta, skritta och göra halt naturligtvis, stå still och skritta. Så trist och tråkigt att jag knappt orkar göra det, än mindre skriva om det. Igår fick jag tvinga mig än en gång att klä på mig och hästen sakerna, fast ändå kändes det liiite roligare, liiite mer lust. Massor med myggmedel på både mig och hästen innan så jag slapp reta upp mig på det också. Vi började lugnt, men lite fick jag påminna honom om tempot och halterna. På vägen bort satt jag och funderade på vad vi tog upp på kursen om att ha en "kriterieplan" ...

Stor näsan...

Satt och filosoferade mig igenom den och på hemvägen försökte jag förklara för Hero att det var en bra plan, han var lite skeptisk, men hur det nu än va så måste vi på något vis ha enats om något då jag faktiskt "fick igenom" lite som vi länge kämpat med. Så kanske, kanske kom vi fram till ett liiitet genombrott, men idag är ju en annan dag så vi får väl se. Annars får jag väl fundera ut något annat sätt.. Stress kan ju betyda lite av varje, att han inte förstår vad jag vill, men försöker ju tappert ändå eftersom han så gärna vill vara mig till lags. Att han inte kan genomföra det för att det tar emot i kroppen/framkallar smärta eller att hans arbetsglädje förvandlas till stress och det blir lite error i hjärnan. Måste nog jobba vidare med vår kriterieplan.

Annars händer inte så mycket, men vad gör det när solen lyser och jag har en ledig dag.

Ha det så bra!

Kerstin

 

Caroline

7 juni 2013 16:04

Fint kort du fick på honom =)

Kerstin

7 juni 2013 17:01

Ha ha, ja eller hur!! Hi hi!!

 

Agnetha

7 juni 2013 18:25

Håller med ovanstående att bilden var fantastisk! ;)
Tråkigt med svackor och missförstånd. Det är inge roligt när det inte fungerar. Men det är desto roligare när det väl klickar och allt blir bra, om man fått kämpa lite. :-D Tror på er jag!

http://agnetha.blogg.se

 

marianne

8 juni 2013 10:03

Jag förstår att det kan kännas trist med samma runda varje dag, och oftast utan sällskap. Bodde det inte några andra hästar gaska nära dej? Där ridbanan är?
Tror du inte Hero är lite som Ava? Om du känner dej omotiverad och/less, så tar han inte tag i sakerna? Ava lässer ju mej som en öppen bok och jobbar efter mitt sinneslag.

Det med tre saker är ju en toppenidé, var får du alla braiga idéer ifrån? :) Jag ska oxå införa det, undrar bara hur jag ska övertala Janne.....när jag ber om något har han oftast en "bra" ursäkt eller så säger han sen att han inte hunnit...hmm

Jag tror du får lite mer energi nu när du är ledig och det är fint väder, och du.....ta det lugnt och gör en Nina ett par dagar....plocka lite i lagom takt.

http://marremams.blogg.se

 

marianne

9 juni 2013 17:39

Ava är inte så att hon får överskottsenergi om hon står ett par dagar, men hon mår bättre av att få uppgifter och stimulans varje dag...eller så är det jag som mår bättre om hon får det ;)
Hon gillar ju att jobba och få uppgifter att lösa. När vi ska till ridhuset skyndar hon alltid på steget när vi svängar ner på den vägen.....till skillnad mot de flesta andra som brukar sakta av och visa motvilja.
Min skalle är van att ta emot smällar, men om jag tänker till och inser vad som kunnat hända....usch :(

http://marremams.blogg.se

 

Nina" title="http://blogg.se]Nina[/url]" target="_blank">blogg.se]Nina[/url]

10 juni 2013 12:48

Vet du vad?? Jag fattar tyvärr inte riktigt vad en kriterieplan är för något :-( Men det låter som att det är något bra, så kan du inte berätta?

http://stallskogalund. blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, som rubriken säger så börjar jag fundera om jag är det och alltid varit det. Kan liksom inte tacka nej till jobb utan att må dåligt, få lite ångest. Samtidigt så får jag lite ångest över att jag inte är hemma med barnen, som visserligen är stora ...

Efter att ha tittat igenom ett antal inlägg från folk som vill bli medryttare så funderar jag allt mer på varför de inte väljer att skaffa egen häst. De har oftast en lång önske (krav) lista på hur hästen ska vara och vad de ska få göra med hästen, v...

Tiden, den tiden. Ibland rusar den iväg och man kan inte förstå var den tog vägen eller hur den kunde å så fort. Ibland går det sakta, så sakta, som om någon limmat fast visaren på klockan. I april 2019 så bestlutades att vi skulle bli med stor häst ...

Jag tillhör den där gruppen med människor som alltid försöker vara snäll, ställa upp för andra, fixa och dona för att allt ska lösas på bästa sätt, inga krav på att andra på något sätt ska betala tillbaka det, bara alla är nöjda så är jag också nöjd ...

Om det var halvtid i förra inlägget så borde det ju vara heltid i detta. Ett år är avslutat oh vi har tagit tre kliv in i nästa decennium. Jag antar att detta år och decennium kommer att innehålla skratt, tårar, frustration och allt annat som de övri...