Camilla, min älskade bloggvän sedan länge tillbaka har förlorat sin älskade tant.   

Jag lider så med henne eftersom jag vet vad hon gått igenom det senaste dygnet. Det var ju inte allt för längesedan jag själv var i samma situation!

Önskar så jag kunde göra något för dig, min kära vän. Men jag kan bara sända mina varmaste och mest kärleksfulla tankar till dig!

Kram

Kerstin 

 

Anna

1 februari 2012 22:28

Men så otroligt tragiskt:O Och vilken mardröm som hästägare!!!

Svar:Jag tror och hoppas att det gula kommer att passa bra på "Herr´n";)

Jo, det känns fantastiskt bra med ett uppehåll så att man orkar med lite mer:D Just nu ser jag det positivt och vet att det snart är slut på alla "blodbad"....Halllleellluujja och Amen i samma andetag:D

Mvh Anna & Tabasco:)

http://www.anaby.bloggplatsen.se

 

marie

1 februari 2012 22:52

Åh, stackars.... förlusten av min själsfrände för drygt ett år sedan bankar hårt på dörren när jag läser detta....

http://flaret.blogg.se

 

Sara

2 februari 2012 06:47

Ja, jag håller med. :-( Jag har varit förskonad från kolik på mina egna hästar men minns med fasa hur jag kände när en foderhäst jag hade en kort period var superdålig och höll på att stryka med. Det är fasansfullt även när det slutar väl - det andra utfallet är ju så smärtsamt och vidrigt att det knappt går att fullfölja tanken ens. :-(

Fick en chock när jag läste hennes blogg precis innan jag såg ditt inlägg.

http://frogstomp.blogg.se

 

Anneli Johansson - bloggtävling hos mig

2 februari 2012 08:31

usch så fruktansvärt :`(

http://www.stallekekullen.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, som rubriken säger så börjar jag fundera om jag är det och alltid varit det. Kan liksom inte tacka nej till jobb utan att må dåligt, få lite ångest. Samtidigt så får jag lite ångest över att jag inte är hemma med barnen, som visserligen är stora ...

Efter att ha tittat igenom ett antal inlägg från folk som vill bli medryttare så funderar jag allt mer på varför de inte väljer att skaffa egen häst. De har oftast en lång önske (krav) lista på hur hästen ska vara och vad de ska få göra med hästen, v...

Tiden, den tiden. Ibland rusar den iväg och man kan inte förstå var den tog vägen eller hur den kunde å så fort. Ibland går det sakta, så sakta, som om någon limmat fast visaren på klockan. I april 2019 så bestlutades att vi skulle bli med stor häst ...

Jag tillhör den där gruppen med människor som alltid försöker vara snäll, ställa upp för andra, fixa och dona för att allt ska lösas på bästa sätt, inga krav på att andra på något sätt ska betala tillbaka det, bara alla är nöjda så är jag också nöjd ...

Om det var halvtid i förra inlägget så borde det ju vara heltid i detta. Ett år är avslutat oh vi har tagit tre kliv in i nästa decennium. Jag antar att detta år och decennium kommer att innehålla skratt, tårar, frustration och allt annat som de övri...