Jaha ja, tiden går och jag trivs på nya jobbet, med nya ponnyn och allt annat omkring mig. Bete för hästarna, höintag för oss 2-benta. Jag har fått äran att köra inplastaren!! 

Ja och ny ponny också.... En lte större b-ponny, welsh/islänning, 11 år. Snäll och söt. Fungerar klockrent till lilla dottern, en ny Prins.

Välkommen Grålle!!   

Dottern är super glad, det är verkligen hennes ponny och som hon pysslar och fixar med honom.

De andra är inte bortglömda.   

Just nu njuter vi av sommaren, solen, "egen" badstrand där hingstarna går på bete. Parallellt med att njuta så fixar vi med mat åt hästarna!

Trevlig sommar!

Önskar 

Kerstin

Händer så mycket bra just nu så jag hinner knappt med mig, men jag hinner njuta av det och jag mår så bra!!

Vi gör våra små utflykter till havet med jämna mellanrum, samlar på oss energi och fina stunder. Vi är i stallet och pysslar och njuter av de 4-benta småkillarna. Familjen Prins valde att rymma till är ju helt fantastisk fin och trevlig. De har även fått börja rida Hero och Walle. Curres lilla människa är en solstråle och likaså hennes mamma. De trivs med Curre och han med dem. Så för tillfället så borstas det och flätas manar och svansar i parti och minut. Hästarna rids och har det så himla bra. Det är så skoj att åka upp till stallet nu, har en helt annan glädje och inspiration nu. Walle mår bra av att hanteras så gott som dagligen nu och lilla Prins njuter av all kärlek. 

Om en vecka så börjar jag mitt nya jobb och det är ännu en sak jag verkligen ser fram emot, trots tidiga mornar och sena kvällar. Men jag tror ändå att det kommer att bli toppen i slutänden.

Här kommer en liten bildkavalkad av de senaste dagarnas mys!

Dessutom så har vädret varit på topp!!

Nej nu ska jag ut med hundarna och sedan blir det stallet med trevligt sällskap!! Livet är toppen och jag NJUTER varje minut!!

Carpe Diem!

Kerstin

För någon vecka sedan tog jag beslutet att kapa manen på Hero, men det har inte blivit av. Men så igår när vi va uppe och red så tog jag tag i det och vips så va han korthårig!! Manen hade blivit så ful pga av småkillarnas bus så det va lika bra. Sedan hade jag ju bara kunnat jämna till den,men i min värld har man kort ELLER lång man, inget halvmessyr. Och så tycker jag det är skoj att se hur de blir i kort man om jag ändå ska kapa den. Den växer ju ut igen om man nu inte är nöjd. Hero själv verkade jätte nöjd för han va så fin när jag red sedan så.   

Dottern red Walle och de skuttade till och med över ett litet hinder i skogen!! Walle är ju en klok ponny så han tog det så försiktigt med sitt barn på ryggen.

Prins lilla hästskötare va där med sin familj och pysslade med honom och red ut en sväng. Prins fick beta lite på deras gård och även lite annat gräs här och där. Så speciellt jobbigt tror jag inte han tyckte det va. 

Marianne frågade mig igår vad jag själv ville med mina hästar och samma fråga fick jag även lite tidigare på kvällen av en annan vän. Jag vet inte riktigt vad jag ska svara på den frågan faktiskt. Just nu känns det pest och pyton varje dag innan jag kommit så långt att jag mockat klart. När jag sedan står där och pysslar med någon av dem så är liksom livet fulländat. Och 95% av gångerna jag rider så kliver jag av nöjd och glad över att jag tvingade upp mig själv. När jag sa till min kompis att jag funderat på sälja dem så fick jag till svar "Och vem är Kerstin utan häst?" Ja det kan man verkligen fråga sig.... Men nej, för tillfället har jag ingen plan för hästeriet, men jag har iaf skaffat 3 medryttare så förhoppningsvis så får jag lite avlastning och vem vet vart intresset tar vägen, knyppling eller hästar...

Carpe Diem!

Kerstin

Det är mycket nu.. Jag funderar lite vad det är med mig och våren. Jag älskar våren, snön försvinner, kvällarna blir ljusare, man ser allt börjar växa och fåglarna kvittrar oavbrutet i skogen. Men de sista åren har inte ödet varit snäll mot mig kan jag tycka, just under den här tiden som är den bästa. Så även den här våren. Allt såg så ljust ut och så vänder sig allt i en grisblink. Samtidigt är det som en vän till mig sa, "Det är tur du är omgiven av så många vänner som bryr sig om dig." Och det är det och det märker jag verkligen av i dessa situationer. Och jag uppskattar det verkligen, men som jag sa till henne, "Allt det här jobbiga, tar ju udden av allt det bra som samtidigt händer i mitt liv. och tvärt om, alla mina goda vänner och allt bra som händer hjälper mig att ta mig igenom det jobbiga." Men just nu hade jag sett fram emot en tid utan mer än de vardagliga bekymren. Men min tid kommer väl, vem vet vad som lurar bakom hörnet. Jag är starkare än jag tror, sa min vän när jag frågade om jag fick dö nu. Kanske är så. Nog om det..

Lilla busen Prins tog sig en promenad här om dagen. En familj hittade honom på sin gräsmatta och dottern i familjen vars högsta önskan är en ponny (helst lila då, fick jag reda på) blev överlycklig, "a dream come true" , hi hi. Efter lite telefonsamtal så lyckades de hitta mig och hans hem och de levererade honom dit. Jag luskade reda på deras telefon nummer och ringde för att tacka dem. Allt slutade med att de mer än gärna ville hjälpa till i stallet och borsta lite eller vad som nu behövdes göras. Så helt plötsligt så har lilla Prins fixat sig en alldeles egen liten hästskötare och dessutom så var han alltid välkommen till deras gräsmatta. Tja vad ska man säga om vår Prins, han är lite av en kung.   

Kung Prins, med en av sina livvakter.. Hi hi!

Nu ska jag bara försöka reda ut det som nu händer i livet och sedan får jag ta tag i hästeriet igen. Varannan dag är alla till salu och varannan dag är ingen det. När kommer tiden att få göra det man älskar?? Har jag redan haft den? Är det dax att gå vidare, göra något helt nytt? Jag vet inte, men tankarna är många och livet förändras ständigt.

Dagens värt att leva glädje, var att höra vad glada familjen blev när de skulle få komma och hälsa på Prins igen. Och när en vän kom med en lösning på ett av problemen. 

Carpe Diem!

Kerstin

.. En alldeles underbar dag med de 4-benta. Först det vanliga bestyren. När vi gick med hundarna så stod en älgko med sin fjolårskalv och tittade på oss. Jag som lever med kameran hade inte ens telefonen med mig!! Ahhh, så typiskt!!

Sedan fick Walle på sig saker, träns till och med!! Prövade ett nytt sätt att tränsa och det funkade ju idag. Blev trav och GALOPP!! Duktig dotter och Walle. Tror hon snart kan kallas hästintresserad igen, dotra..

Vädret busade lite med oss och växlade mellan sol och hagel, Hero va inte helt nöjd med hagel...

När vi kom tillbaka hade Curres lilla medryttare anlänt och han var redo för ett pass.

Gick JÄTTE bra!! Ett litet "missöde", vet inte riktigt om han blev rädd eller va det va, men tjejen har grym balans och inget mer hände än att han for iväg några meter. Ja ni ser ju själva, bra sits, otroligt följsam och lyssnar på det jag säger. Dessutom perfekt i storlek till honom.

(Att huvudet är kapat eller bilden suddig är medvetet.)

När vi va klara och alla gått ut igen kom solen och värmen. Och killarna chillade och hade det bra i hagen.

Dagens fotograf   

Carpe Diem!

Kerstin

Lördag; For upp till stallet med barnen, fixade i ordning 3 hästar. Precis när alla va klar och jag sa till sonen att komma o hämta Walle så började han nästan gråta för att han knappt kunde andas. Ut med ungen, av med sakerna på hästarna och ilfart hem för att se vart de bar iväg, grannen hade bricanyl ifall att.. Det gav med sig som tur va. 

Söndag; Underbar dag, sol, varmt. Dottern och jag åker till stallet, Sullivan och Hero sadlas och vi rider iväg. Allt går kalasbra. Trav och galopp utan problem. Jag knäpper lös Sullivan och de travar och galopperar som om de aldrig gjort något annat. Allt flyter på och solen skiner.. Kabom hörs och dottern ligger på marken.. Allt gick bra, några tårar och en förvirrad Sullivan. Han hade blivit rädd för något. Jag "kopplar" honom och vi rider iväg igen, lugnt och fridfullt... Kabom igen.. Dottern i backen igen. Sullivan jätte orolig, dels för det han blev rädd för och dels för att han tappat sin lilla tjej från ryggen igen. Torka tårar, upp igen. Jag går bredvid, Sullivan är inte nöjd, något bakom honom stör. Vi kommer hem utan fler missöden. Kan va älgar, fåglar, forsande vatten, blåst, vi vet inte. 

Fina fina Sullivan!!

Någon mer än jag som tycker det här ser ut som..... 

Kom igen nu då...

Hemma igen så bestämde jag och grannen att åka till havet och ladda lite energi inför veckan. Blåsigt men som vanligt ljuvligt! Älskar verkligen havet, oavsett väder. Dexter också som ni ser. Ha ha!!

Underbara timmar!!

Måndag; Stall, rida, går inte så bra, jag va inte riktigt på humör, inte Hero heller. Hem, sova, telefonen ringer, från jobbet. "Hej! Du vet tjänsten du fick för snart 2 veckor sedan, den får du inte... Bla, bla, bla...." Jaha... Tja vad ska man säga, har ringt facket, men det lär ju knappast hjälpa.

Tisdag; Vaknar med migrän (konstigt.. not). Stall, orkade eg inte rida, men va fasen.. Sadlar på en lika ointresserad häst. Vi strosar runt i skogarna, ett hinder dyker upp, tja va fasen, man ska ju inte leva i all evighet, kan ju lika bra trilla av o bryta varenda ben i kroppen just idag. Snubblar över stockarna 2 gånger, men 3 gången så hoppar han faktiskt och OJ så skoj det va!! Vi hoppade lite fram och tillbaka några gånger och just precis då, va det bara vi och en underbar känsla. Sedan kom migränen tillbaka och allt annat också.

Men efter att ha gråtit ett dygn så mår jag lite bättre nu i alla fall. Livet har sin gilla gång... Gäller att se det positiva, idag va det hoppningen.

Livet går vidare...

Men det lämnar sina spår..

Carpe Diem!

Kerstin

Sol och lediga dagar så det har blivit mycket häst och stall. Idag (måndag, annandag påsk) vaknade dottern med mig på morgonen och vi hjälptes åt med morgonbestyren i stallet och hundarnas promenad. Sedan blev Hero och Curre borstad och fixade för dagens ridtur. Underbart vår väder, solen gassade från en blå himmel. Vi travade och det blev även en galopp för dottern och Curre, även här den 1:a med ryttare. Det blev till och med ett litet skutt över ett litet träd som ligger över vägen. Dottern sken av lycka. Skoj eftersom hon varit så osäker på honom nu ett tag. Det va en trött liten Curre som kom tillbaka till stallet sedan. Men visst är de fina!!

Dagens bästa enligt mig då...

Hero och jag firar ju 2 år tillsammans nu, grattis till oss! Tänk att vi fortfarande står ut med varandra..

Sandstig, tjohoo!!

När Curre och Hero fått komma ut igen så fick Walle komma in och bli ompysslad och på med sakerna för en liten ridlektion. Han sköter sig nästan lika bra som en gammal lektionsponny. Traskade runt på volten och stannade nästan alltid när dottern bad om det, och gjorde nästan alltid volten lika stor som hon ville. Satte snällt igång i trav och bytte varv när hon bad om det. Tror dottern blev lite inspirerad när hon såg Curres lilla medryttare rida. Så vi får se vart det leder. Kul så länge det varar i alla fall.

Walle skrutt..

Sedan for vi hem till sonen, åt lite glass i solen och tittade på marsvinen som även de fick komma ut och njuta av vårvärmen. Tittade på gräsmattan och funderar på hur lång tid jag kommer att behöva för att kratta den.. Ha ha!!!

Ochj sitta på en trappa och njuta av solen det är ett måste.

Carpe Diem!

Kerstin

Så kan jag ju lika bra ta dagens händelser... For som vanligt upp till stallet i morse och gjorde det man ska, dvs släppa ut, mocka mm mm. Tog ut Walle och visade blivande ridbanan och så fick han jobba lite på volten. Sedan for jag hem, laddade kroppen med lite energi och lastade in dottern i bilen (hon gick in frivilligt). Tog in Hero och Sullivan, dammade av dem och begav oss ut på en tur. Massa bra saker med lille Sullivan idag. Dels klev dottern upp själv i sadeln, jag har alltid slängt upp henne tidigare. Sedan red vi på en helt ny väg för honom och som slut kläm så fick han galoppera med ryttare!! Han var lite motvillig i början, ville gå bakom Hero, inte bredvid. Men innan allt va slut så skrittade och travade han snällt på sin sida av vägen. Hero är ju en klippa i sig han också. Han brukar normalt inte alls gilla när ponnyerna går förbi honom, men nu var det nästan som om han manade på fegisen Sullivan att gå före och sedan när han blev lite busig och pigg så motade han bak honom direkt. Helt fantastisk pålle min Hero. ♥

Tycker det ser ut som två nöjda hästar efter ridturen, en lite tröttare än den andre... Hi hi!

Carpe Diem!

Kerstin