Ja vart tar tiden vägen?? Man jobbar och sover och det känns inte som om man hinner så mycket mer där emellan. Fast naturligtvis gör man det. Vi njuter av tiden i stallet, hjälps åt med hästarna och dess skötsel och det är ju SÅÅÅÅ mycket roligare när man är fler än när man är ensam. Små hästarna, alltså ungponnyerna, växer både mentalt och kroppsligt. Najavas som va lite ängslig och försiktig har blivit en nyfiken herre som ständigt söker kontakt och blir mer och mer lik sin syster i temperamentet. Hon är ju väldigt framåt och vill, vill, vill, så otroligt härlig och positiv liten fröken. Lilla hingsten är ju ett år och i något ingemansland just nu. Tycker det finns mycket läskiga saker, som tex täcket, lika läskigt varje gång det ska av och på, men ändå finner han sig i det. Hero är ju en underbar "pappa" åt dem busar med dem, men sätter ändå tydliga gränser. 
Grålle va på kliniken för att kolla hältan, men visade sig vara en frisk 11-åring, så på tisdag kommer ET och ska känna igenom honom, samt att vi bytt sadel på honom. Hade turen att hitta 2 begagnade sadlar till ponnygänget så nu har ungisarna fina sadlar och fram tills dess att de rids så får Grålle ha den ena. 

Fina Grålle och Walle   

Kom ihåg att fånga och njuta av dagen, den kommer aldrig mer tillbaka, men man kan köra en repris på de bra dagarna!

Kramiz på er!

 

marianne

18 november 2014 10:04

Ja, var tar den vägen? De sista två månaderna har bara swishat förbi....
härligt att höra hur bra ni har det <3

http://marresmams.blogg.se

 

Erika

19 november 2014 08:40

Så skönt att Grålle var frisk :)
Det är ju inte kul med en skadad häst.
Jag ska köra en genomgång av Raski också är tanken, men tänkte hon ska få komma igång ordentligt först för de känns inget konstigt med henne, men jag brukar vilja ha henne kollad då o då. :)

http://erikapettersson.webblogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, som rubriken säger så börjar jag fundera om jag är det och alltid varit det. Kan liksom inte tacka nej till jobb utan att må dåligt, få lite ångest. Samtidigt så får jag lite ångest över att jag inte är hemma med barnen, som visserligen är stora ...

Efter att ha tittat igenom ett antal inlägg från folk som vill bli medryttare så funderar jag allt mer på varför de inte väljer att skaffa egen häst. De har oftast en lång önske (krav) lista på hur hästen ska vara och vad de ska få göra med hästen, v...

Tiden, den tiden. Ibland rusar den iväg och man kan inte förstå var den tog vägen eller hur den kunde å så fort. Ibland går det sakta, så sakta, som om någon limmat fast visaren på klockan. I april 2019 så bestlutades att vi skulle bli med stor häst ...

Jag tillhör den där gruppen med människor som alltid försöker vara snäll, ställa upp för andra, fixa och dona för att allt ska lösas på bästa sätt, inga krav på att andra på något sätt ska betala tillbaka det, bara alla är nöjda så är jag också nöjd ...

Om det var halvtid i förra inlägget så borde det ju vara heltid i detta. Ett år är avslutat oh vi har tagit tre kliv in i nästa decennium. Jag antar att detta år och decennium kommer att innehålla skratt, tårar, frustration och allt annat som de övri...