Det är mycket nu.. Jag funderar lite vad det är med mig och våren. Jag älskar våren, snön försvinner, kvällarna blir ljusare, man ser allt börjar växa och fåglarna kvittrar oavbrutet i skogen. Men de sista åren har inte ödet varit snäll mot mig kan jag tycka, just under den här tiden som är den bästa. Så även den här våren. Allt såg så ljust ut och så vänder sig allt i en grisblink. Samtidigt är det som en vän till mig sa, "Det är tur du är omgiven av så många vänner som bryr sig om dig." Och det är det och det märker jag verkligen av i dessa situationer. Och jag uppskattar det verkligen, men som jag sa till henne, "Allt det här jobbiga, tar ju udden av allt det bra som samtidigt händer i mitt liv. och tvärt om, alla mina goda vänner och allt bra som händer hjälper mig att ta mig igenom det jobbiga." Men just nu hade jag sett fram emot en tid utan mer än de vardagliga bekymren. Men min tid kommer väl, vem vet vad som lurar bakom hörnet. Jag är starkare än jag tror, sa min vän när jag frågade om jag fick dö nu. Kanske är så. Nog om det..

Lilla busen Prins tog sig en promenad här om dagen. En familj hittade honom på sin gräsmatta och dottern i familjen vars högsta önskan är en ponny (helst lila då, fick jag reda på) blev överlycklig, "a dream come true" , hi hi. Efter lite telefonsamtal så lyckades de hitta mig och hans hem och de levererade honom dit. Jag luskade reda på deras telefon nummer och ringde för att tacka dem. Allt slutade med att de mer än gärna ville hjälpa till i stallet och borsta lite eller vad som nu behövdes göras. Så helt plötsligt så har lilla Prins fixat sig en alldeles egen liten hästskötare och dessutom så var han alltid välkommen till deras gräsmatta. Tja vad ska man säga om vår Prins, han är lite av en kung.   

Kung Prins, med en av sina livvakter.. Hi hi!

Nu ska jag bara försöka reda ut det som nu händer i livet och sedan får jag ta tag i hästeriet igen. Varannan dag är alla till salu och varannan dag är ingen det. När kommer tiden att få göra det man älskar?? Har jag redan haft den? Är det dax att gå vidare, göra något helt nytt? Jag vet inte, men tankarna är många och livet förändras ständigt.

Dagens värt att leva glädje, var att höra vad glada familjen blev när de skulle få komma och hälsa på Prins igen. Och när en vän kom med en lösning på ett av problemen. 

Carpe Diem!

Kerstin