..Och mår rätt bra. Trött, trött och åter trött, men det ger sig. 2 veckor kvar... Har ingen högerarm kvar känns det som, men jag ser ju att den hänger där så den vaknar väl till någon dag framöver. 

Hade samtal med min chef här om dagen och hon sa att 2013 var avslutets år och 2014 var året då man skulle påbörja saker. Och för mig kan det ju inte låta bättre än så, det tyckte hon med och var glad att mina avslut så gott som va klara och att jag påbörjade mitt "nya" liv i månadsskiftet. Och det är precis den känslan jag har och har haft med tex hästarna. Även om det för dagen är slitigt att åka mellan så är det verkligen värt det varje gång jag kommer upp dit, jag vill inte hem, vill bara vara kvar och pyssla, rida, mysa och fixa. Men den tiden kommer, en sak i taget...

Längtar så tills vi får nyckeln till vårt nya hem och kan börja leva igen.

Men fram tills dess så blir det nog fortsatt lika tyst från mig här. Tiden finns inte, orken finns inte och min högerarm vill bara vila när den får och den lyssnar jag på eftersom det helt enkelt inte går att övertala den vissa dagar. 

Carpe Diem!

Kerstin