Tänk vad lite som ändå behövs både för att man ska må dåligt och må bra. Ett efterlängtat samtal och vips så är man på banan igen. Även om funderingarna finns kvar så är jag nu åter i min lyckobubbla och här vill jag stanna ett tag nu. En efterlängtad fika är också inplanerad så jag har lite att se fram emot efter mina 2 jobb veckor i alla fall.

En vän hade lagt upp den här på fejjan och jag fastnade direkt för den. Så nu sitter jag här och diggar och ler.

Samma låt, igen... ha ha!!

Ha det så toppen i morgon och glöm ej fredagsmyset!!

Kerstin

 

Anneli Johansson - bloggtävling hos mig

24 augusti 2012 09:23

Ibland räcker ett samtal :)
förstår att de måste vara jobbigt att ha 3 olika jobb få ihop timmar och att inte veta, så vill du ju så klar hinna me dina fian barn. Kämpa på och hoppas du stannar kvar i din lyckobubbla :)

http://www.stallekekullen.blogg.se

 

marianne

24 augusti 2012 09:46

Men du MÅSTE tacka nej ibland, saker ordnar sej i slutändan ändå...så är det. Tror jag får skicka upp Maria några dagar så hon får prata förstånd med dej ;)
Vad ska barnen med en ständigt trött och utsliten mamma till?
Du måste vara rädd om dej.....

När du är så där trött är det svårt att stå emot när de jobbiga funderingarna kommer, jag vet, jag är lika dan.

Jag tycker det är för jävligt (förlåt) hur det har blivit, alla ska gå på timmar och ingen vågar anställa någon. Hur i h-e räknar "dom" med att man ska hålla sej frisk med den ovissheten det innebär att aldrig veta....aldrig veta om vilken lön man får och aldrig veta om/när man kan planera för en eventuell ledig dag?
Har man småbarn borde man ha rätt till fast anställning och ett rimligt schema, jag blir så himla arg....

Handels senaste avtal att ingen får gå på timmar mer än ett år, gjorde att alla timanställda på mitt jobb fick 8 timmars fast anställning......ÅTTA TIMMAR!!!! Så allt är som vanligt ändå, enda skillnaden är att man vet att man har minst ett pass i veckan.

Kram kram

http://marresmams.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, som rubriken säger så börjar jag fundera om jag är det och alltid varit det. Kan liksom inte tacka nej till jobb utan att må dåligt, få lite ångest. Samtidigt så får jag lite ångest över att jag inte är hemma med barnen, som visserligen är stora ...

Efter att ha tittat igenom ett antal inlägg från folk som vill bli medryttare så funderar jag allt mer på varför de inte väljer att skaffa egen häst. De har oftast en lång önske (krav) lista på hur hästen ska vara och vad de ska få göra med hästen, v...

Tiden, den tiden. Ibland rusar den iväg och man kan inte förstå var den tog vägen eller hur den kunde å så fort. Ibland går det sakta, så sakta, som om någon limmat fast visaren på klockan. I april 2019 så bestlutades att vi skulle bli med stor häst ...

Jag tillhör den där gruppen med människor som alltid försöker vara snäll, ställa upp för andra, fixa och dona för att allt ska lösas på bästa sätt, inga krav på att andra på något sätt ska betala tillbaka det, bara alla är nöjda så är jag också nöjd ...

Om det var halvtid i förra inlägget så borde det ju vara heltid i detta. Ett år är avslutat oh vi har tagit tre kliv in i nästa decennium. Jag antar att detta år och decennium kommer att innehålla skratt, tårar, frustration och allt annat som de övri...