Under någon av alla storm nätter vi haft under hösten och vintern så blåste en STOR gran ner i min sommarhage.

Stor gran tvärs över tråden...

Jag var lite osäker på vilkens mark den stod på, så jag blev glad när grannen behagade dyka upp och jag kunde gå över och fråga om de eller jag skulle ta bort den. Tydligen var det min gran.. Som sambon sa, hade det varit 14 granar hade det varit deras... Nog om det... Bra att veta sa jag, så det inte blir något tjafs efter jag tagit bort den sa jag och önskade glad påsk och vände mig om för att gå. "Hur menade jag nu", undrade grannen. Vi pratade på om det, en gammal otrevlig historia som jag eg inte orkar älta igen, men kort så blev vi anklagade för diverse saker av vår granne, beträtt hans ägor, stulit matjord (behövs ju verkligen med en hel kasa att tillgå), även hot var inblanda och vi var till slut tvugna att prata med polisen för att allt skulle ta slut. Jag mår fruktansvärt dåligt av det så jag försökte släta över med att allt var ju utrett och klart så vi ska inte älta i det något mer nu. Nej det hade jag ju rätt i, svarade granne, MEN var det inte konstigt att saker som alltid funnits helt plötsligt bara försvann??!! Jo, visst sa jag, det är ju obehagligt. Ja, svarde grannen, för nu var det så att en stor sten hade försvunnit ifrån hagen som låg bredvid vår gård, var inte det konstigt?? Men, sa grannen, jag säger ju inte att ni tagit den.. Jag kände hur jag bara stirrade på grannen och hur hakan for i backen, men så stammade jag fram; "En sten????" Ja, sa grannen och stirrade mig in i ögonen, en stor grå sten som alltid stått där... Vid det här laget visst jag inte om jag skulle skratta eller gråta. Grannen fortsatte; "Sedan har det ju försvunnit en stor gryta som vi hade uppe i skogen." Jag stirrade frågande. Grannen; "Jag säger inte att ni har tagit den, men den har stått där sedan jag var liten." (alltså MINST 30 år). Jag stirrade... Kände hur jag kippade efter andan och utbrast... "Skogen har blivit avverkad 2 ggr, det kryllar av rävar mm, saker som legat still i skogen har en tendens att försvinna ner i mossan mm, naturen tar över.. Grannen tittade förvånat på mig och utbrister, "Ja, så kan det ju faktist vara." Ja sa jag, jag har plockat glas och plåtburkar, samt dragit bort meter vis med taggtråd ifrån stigarna för att inga djur ska göra sig illa, det KAN ju hända att det finns fler än jag som är rädda om naturen och tar rätt på sådant som inte hör hemma där. Grannen stirrade stint på mig, "Jasså, du har tagit bort taggtråd." Ja, svarade jag, taggtråd som låg överväxt bredvid en stig. "Jaha, ja så kan det ju också vara. Men den där stenen har ALLTID stått där." Ja sa jag och när skogsmaskinerna var här så fixade jag han till så att maskiner och timmer skulle få plats. "Nja, sa grannen, det var före det." Jag kände att det här var lite för mycket för mig så jag önskade en riktigt Glad Påsk och drog hemöver. Berättade för sambon om samtalet och även han stirrade frågande på mig; "En sten???" "Vilken sten??"

Vad ska man göra? Skratta eller gråta? Av erfarenhet så vet jag att folk som är så här är inte att leka med... Herregud, ska vi behöva filma och dokumentera allt vi gör på vår gård för att slippa bli anklagad?! 

Att grannens far, suttit bakom en gran och spanat på oss, är det normalt??? Nä, skulle inte tro det... Att denne smygit runt i skogen längs vår tomtgräns och "jobbat", skumt?? Mycket, så här i efterhand...

Skratta eller gråta, det är frågan...

Kram 

Kerstin

 

nina liljedahl

9 april 2012 12:26

Omg!! Jag kan inte annat än att beklaga att ni har oturen att ha en sån granne. Vad ska man säga....finner inte riktigt ord.

http://stallskogalund.blogg.se

 

Annica

9 april 2012 15:08

Ja, du...du har väl inte stoppat stenen i fickan när du gick förbi??? Säger som ovanstående...jobbigt.

Kerstin

10 april 2012 09:21

Kanske var den jag sålde på Tradera för högstbjudande... ;)

 

Sara

9 april 2012 16:04

Hahahahaah, välj att skratta - det är nog enda metoden som gör att ni behåller er mentala hälsa. ;-) Vilka jubelidioter!

Svar: Kort?!? Haha, jag är nästan 1.80 (1.78). :-D Jag är en långstång med en liten ponnyhäst på 1,62 (i passet, jag tror nog han är några cm större nu som vuxen, men ändå). :-D

http://frogstomp.blogg.se

 

Erika

9 april 2012 16:58

men herregud!
vad lider er granne ut av egentligen ? :O

http://eriikapettersson.blogg.se

 

Emma

9 april 2012 18:28

Men din stackare! Har varit med om sånna grannar jag också, och kan säga att jag är innerligt tacksam för att vi har så fantastiskt underbara grannar nu. Sånna där människor är ju inte riktigt riktiga någonstans, och de suger verkligen musten ur en! :/ Hoppas verkligen att de lämnar er ifred och inte ska dra upp någonting annat som en försvunnen vattenpöl eller dylikt! ;)

http://www.stallpäärni.se

 

Anna

9 april 2012 21:53

Jag var tyvärr tvungen att vara i närheten av en "sån person" i 10 års tid!! Det var en himla massa hot, kränkningar och mobbing under så lång tid:( Usch!! Jag kan i efterhand INTE förstå hur jag orkade..men man orkar mycket mer än man tror...som tur är!!! Det tog en massa energi och ork...när det äntligen tog slut blev jag riktigt SJUK!!! Idag är det 5 år sedan och jag ryser när jag tänker tillbaka på HUR det var då...och är glad att allt är så otroligt bra idag:D LIVET ÄR GOTT!!!

Mitt tips är att ha så lite som möjligt med dem att göra!!! Den här typen av människor har tyvärr en benägenhet att vända allt du säger emot dig...och tolkar oftast mycket av det du säger fel:(

Mvh Anna & Tabasco:)

http://www.anaby.bloggplatsen.se

 

marie

9 april 2012 23:37

Men jösses, dom skulle nog behöva en ordentlig hobby....eller en vääääldigt långärmad tröja där man kan knyta ärmarna i ryggen :)

http://flaret.blogg.se

 

Marie

10 april 2012 09:38

Jag är INTE förvånad du vet ju hur vi har det!! Vad är det för fel på folk?

http://stallbrannebo.blogg.se

 

Anna

10 april 2012 10:01

men herregud! vad ska man med en sten till!? hade en galning brevid stallet där jag hade tanten,la ut taggtråd över stigar och sate upp vajrar i halshöjd på ryttare..galningar finns det gått om!!

http://annashastliv.blogg.se

 

Caroline

10 april 2012 11:14

Oj oj vilka spännande grannar du har. De verkar inte ha något liv om de orkar bry sej om en sten. haha.

http://www.ridemyhorse.blogg.se

 

Anna

10 april 2012 21:58

Svar:Japp!!! Nu blir det snart övningskörning. Dock skulle det ta ca 2 månader att få körkortstillståndet...så vi får vänta lite till innan det blir dags att åka;) Hi hi!!

Man blir nog aldrig klok på hur en del människor tänker eller varför de gör som de gör. Det gäller bara att INTE utsätta sig för dem allt för mycket!!! De är riktigt energitjuvar:(

Nu vet jag att jag måste hålla i stenarna nästa gång du kommer förbi;) Hi hi!! Nej, då jag är inte det minsta orolig:) Det behövs en traktor för att förflytta de stora stenarna häromkring;)

Mvh Anna & Tabasco:)

http://www.anaby.bloggplatsen.se

 

marianne

11 april 2012 08:56

En sten.....ja ja......men det förstår du väl Kerstin att du inte bara kan stjäla stenar hur som helst....men allvarligt, jag trodde det där programmet "grannfejden" var en massa uppdiktade historier, men tydligen inte....

Se det positivt, du är inte gift med idioten.
Så´na där människor har en fin intagnade sida att snärja en med och succesivt blir man själv mindre och mindre, man tappar sitt självförtroende och sen är man helt beroende. Fråga mej :(
Jag håller med Anna, energitjuvar!

http://marresmams.blogg.se

 

Karro

18 april 2012 23:20

Hahaha, den där historien var ju rolig...jag har några stenar över som jag kan komma bort med om grannen saknar sin sten =)

http://surf.to/karro

Kerstin

19 april 2012 08:46

Ha ha, ska hälsa det nästa gång!! ;) Kanske du råkade få med dig den när du var här och fick med dig lite barnkläder?! ;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, som rubriken säger så börjar jag fundera om jag är det och alltid varit det. Kan liksom inte tacka nej till jobb utan att må dåligt, få lite ångest. Samtidigt så får jag lite ångest över att jag inte är hemma med barnen, som visserligen är stora ...

Efter att ha tittat igenom ett antal inlägg från folk som vill bli medryttare så funderar jag allt mer på varför de inte väljer att skaffa egen häst. De har oftast en lång önske (krav) lista på hur hästen ska vara och vad de ska få göra med hästen, v...

Tiden, den tiden. Ibland rusar den iväg och man kan inte förstå var den tog vägen eller hur den kunde å så fort. Ibland går det sakta, så sakta, som om någon limmat fast visaren på klockan. I april 2019 så bestlutades att vi skulle bli med stor häst ...

Jag tillhör den där gruppen med människor som alltid försöker vara snäll, ställa upp för andra, fixa och dona för att allt ska lösas på bästa sätt, inga krav på att andra på något sätt ska betala tillbaka det, bara alla är nöjda så är jag också nöjd ...

Om det var halvtid i förra inlägget så borde det ju vara heltid i detta. Ett år är avslutat oh vi har tagit tre kliv in i nästa decennium. Jag antar att detta år och decennium kommer att innehålla skratt, tårar, frustration och allt annat som de övri...