Fick en kartong rosenrot av min kära sambo förra veckan. Han hade köpt till sig själv, men tyckte inte de hjälpte. Jag har ätit det förr och märkte då en stor skillnad. Nu fick jag vanlig rosenrot, jag brukade ha extra starka, så jag rivstartade med 2 st varje morgon och faktum är att jag är piggare. Trots att jag är normalt trött efter en dags/natts arbetande så är jag inte like borta i huvudet och tung trött i kroppen. När jag ätit dubbet dos i 7 dagar ska jag gå ner på en kapsel/dag. Just nu så har jag ju inget reservlager att ta av så det är först och främst det jag känner att jag måste bygga upp igen. Hoppas nu få tillbaka orken och lite mer livsglädje igen. Någon av er som brukar äta några tillskott när ni är trötta?? Att årstiden gjort sitt är ju självklart, men tungheten i kroppen är det jag tycker är jobbigast. Orkar knappt lyfta ben och armar vissa dagar. Och det är väl inte konstigt att det bli obehagligt att sitta på en explosiv häst när man känner att kroppen inte lyder. Men som sagt, nu ska det bli bättre..

Till alla er som undrat över "hästpratare" och vart man hittar dem, vad det kostar osv. Inte en aning... Jag känner ju som sagt Anna sedan länge tillbaka och litar på henne. Men kontakta henne och hör, klicka här och ni kommer till hennes sida. Lättast är väl att googla på djurkontakt, djurtolk, djurkommunikation eller så, men Anna är bra och seriös i det hon gör. Prismässigt så kan jag tänka mig att de ligger runt 750,- (kollade runt som hastigast...). Sedan bör man ju komma ihåg att vi och hästarna kanske inte alltid ser på saker likadant och allt är en tolkningsfråga. Vi är ju alla individer (även de som läser djuret) och även hästarna. Man kan ALDRIG ersätta en veterinär med en djurtolk, om hästen är dålig så SKA den till en veterinär. Däremot kan massörer och kiropraktiker hjälpa hästen att prestera bättre och lösa spänningar. Förmänskliga inte djuret!! Det är det jag menar med att de sällan berättar vad som hänt, djur lever här och nu, det som hänt förr är oftast inte relevant, om inte det kvarstår ett problem. Walle har ju ett "mörkt" förflutet, hans fd ägare har berättat det lilla hon vet och i vilket dåligt skick han var i när hon hittade honom. Han kan ju vara lite speciell att hantera, som med bakbenen och öronen. Men som jag sa till henne, det behöver ju inte betyda att han varit med om något hemskt, förhoppningsvis så är han bara ohanterad. Sullivan och han har väldigt mycket som påminner om varandra i beteende. Sullivan har gått på lösdrift och var inte så mycket hanterad, men absolut inte haft det dåligt. Walle är ju super social och följer mig som en hund utanför och inne i hagen, han är lyhörd och nyfiken, men lite ängslig. Det är det som talar (enligt mig) att han inte blivit fysiskt misshandlad, men varit VÄLDIGT ohanterad. Jag hoppas att det är så!! Hans förra ägare har lagt ner mycket tid på honom, för hon fick ju knappt ta på honom och idag är det bara öron, nacke och bakben som han kan protestera mot och då ej i panik utan mer som "nej, vill inte"..

Super snälla Walle  

Nu ska jag gå ut och njuta av dagens sista solstrålar, varit + grader och strålande sol idag, typsikt att man sov...

Ha det!

Kerstin