Vaknade av migrän och en täppt näsa.. Orkade inte stiga upp och skjutsa barnen till skolan så jag ringde helt enkelt och sjukanmälde dem.. Somnade sedan om och sov till klockan nästan var 10!! Uj uj, men välbehövligt. Hundar, hästar och barn fixades. Röjde lite i sadelkammaren innan det var sax för lite fika med barnen och sedan var det ridning på schemat. Trots att hon var lite "stökigare" inne idag, så bajsade hon bara EN gång när hon stod på gången. Men hon gnäggade åt de ute, det har hon inte gjort de senaste gångerna, det gör hon normalt bara när hon är hysterisk. Jag borstade och myste, har bestämt att jag ska ta mig lite extra tid så allt går lugnt tillväga och vi allteftersom tar bort all stress. Nu hade hon tydligen andra åsikter om det än jag, för när jag började ryckta henne, så var det nog för damen. Sadlade på, myste, fixade, myste, gick ut i snöblåsten, myste, gick ner och kollade posten, myste, klev upp, inga problem!! Sedan var hon så cool att jag till och med kunde gå en sväng på vägen!! Som tur va så hann vi precis till vår avfart när vi fick möte med en bil, det ogillades skarpt av damen! Jag slutar aldrig förvånas över hur mycket det egentligen hinner hända på så korta bitar. Som när jag till exempel tar hästarna till grannens sommarhage, tar max 3 minuter att gå, på dessa 3 minuter hinner vi, om vi har otur möta, bussen, timmerbil, minst 3-4 bilar, gärna ett med skramlande släp... Fast att jag varken ser eller hör någon bil när jag kliver ut på vägen med hästarna! Hur är det möjligt?!    Nåväl, åter till damen. Red lite öppnor idag, eftersom hon kändes ovanligt sammarbetsvillig. Kändes helt ok, hon frustade och sänkte nacken, längde ut halsen och klev på bra igenom hela kroppen, kändes riktigt nöjd idag! Ville så gärna pröva trava några steg, men NEJ!! Nu ska vi ta det i snigeltakt, fortsätter hon gå i den här formen i skritten så är vi absolut på rätt väg och så länge hon är nöjd så är hon avslappnad och då bygger hon rätt muskler. Idag ville hon verkligen komma ut och bort från gården, det var hon som gick ut på vägen och traskade på lugnt. Det bådar gott!

Vi har lång väg kvar, men för första gången så känns det som om vi iaf ska komma en bit på vägen.

Det var riktigt kul att rida idag, jag ville verkligen inte kliva av, men med tår som isbitar och en dam som började visa att vi nått gränsen för idag så valde jag att avsluta, innan vi hamnade i konflikt.

Man ska sluta när det går som bäst, då är man kompisar även när man suttit av.

Puss på dig, du lilla människa..

Måste bara få avsluta med att återigen hylla Back on Track!! Köpte ju en BoT halsduk, hade jag veta vad bra den var hade jag köpt fler!! Migränen håller ju i sig och när jag gick och lade mig för att sova innan nattens jobb så glömde jag att ta tabletter, orkade bara inte kliva upp och gå ner för att hämta. När jag får migrän så hör jag ju alla ljud mer än dubbelt så högt som normalt, samt att när jag lägger mig ner för att slappna av så har jag ett myller av ljud i huvudet, ljud som liksom är instängt och bara studsar runt och vill ut. Mitt i all denna bedrövelse så slog det mig att varför tar jag inte min älskade BoT halsduk och virar den runt huvudet?! De säger ju att träning mildrar migrän eftersom blodkärlen vidgar sig och blodtillförseln ökar, alltså BoT får ju fart på cirkulationen, sagt och gjort, virade runt den och drog ner en bit ner till näsan. Tog bara några minuter så var det helt tyst i huvudet och jag hade bara ett litet tryck mellan ögonen kvar!!! Det kunde jag somna med. Nu har jag åter migrän, men lindrigare!! Helt otroligt att det funkade!!

Sov så gott medan jag är vaken i natt!

Kram 

Kerstin