Efter en massa jobb, så for dottern och jag och kollade på en liten kvällstävling i dressyr. Lokal nivå, såg några som jag kände, alltid kul. Saknar tävlandet och tränandet. Bara att konstatera... Men nej, det blir ingen häst för mig än. Sydney är tryggheten själv och kommer att finnas kvar så länge barnen "behöver" lite draghjälp mm i skogen. Min tid kommer kanske igen, eller så har jag haft mitt roliga, vi får se... Jag är ju först och främst mamma.  

Opps, spännande mail!!

Ha det!

Skriver

Kerstin

 

Nina

15 juli 2011 07:25

Du får väl kolla efter en dressyrhingst till Sydney. Då har du ett roligt projekt för framtiden och då är ju barnen ganska stora och kanske tränar själva, när det är dags för den lille att börja tävla. Under tiden har du snälla trygga Sydney. Är inte det en jättebra idé?
Hoppas ni får en bra dag uppe hos er! Här är det regn, regn. Kram.

http://stallskogalund.blogg.se

 

Carina Slättman

15 juli 2011 15:22

Du skrev: Opps, spännande mail!!
Jag: NYFIKEN!!!

Sköt om er alla - Hare Bra!

/Carina

http://stallslattman.bloggplatsen.se

 

marianne

15 juli 2011 18:09

Typiskt dej....du vill alltid vi ska vara nyfikna =(
Din tid kommer, lita på mej ;) Jag tog upp ridningen efter ca 30 år, när barnen flyttat hemifrån och jag tröttnat på att springa en massa lopp så blev det hästar igen =)
Du gör rätt i att vara mamma till 100 % nu....

http://marremams.blogg.se

 

Lina

15 juli 2011 18:20

SV: jag tror hon äntligen börjar biffa till sig lite! :D det tar tid, men är de fel ngnstans i rygg och så så blir de ju inga muskler heller.

http://sallberglina.blogg.se

 

Kicki m FF

15 juli 2011 20:54

Ja igår träffade jag en hästkompis som jag inte träffat på länge och naturligtvis ville hon ha med mig till stallet å titta på hennes häst. Som jag minns som unghäst men nu en vuxen rejäl kille.
Å vad det vred sig i hästnerven, jag förstår nu varför jag hållit mig undan allt vad häst heter...jag kommer trilla dit obönhörligen igen om jag vistas i och runt stall...nu är bara frågan, ska jag eller ska jag inte...
Längtan finns där helt klart...
Kramisar från oss

http://www.vindarnaviskar.n.nu

 

Nina

16 juli 2011 10:16

Sv: Hmm, för litet stall.... Ni hade ju nyss fyra hästar och nu har ni två...då borde det ju få plats två till. Ett föl och en B-ponny...eller hur ;)

http://stallskogalund.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, som rubriken säger så börjar jag fundera om jag är det och alltid varit det. Kan liksom inte tacka nej till jobb utan att må dåligt, få lite ångest. Samtidigt så får jag lite ångest över att jag inte är hemma med barnen, som visserligen är stora ...

Efter att ha tittat igenom ett antal inlägg från folk som vill bli medryttare så funderar jag allt mer på varför de inte väljer att skaffa egen häst. De har oftast en lång önske (krav) lista på hur hästen ska vara och vad de ska få göra med hästen, v...

Tiden, den tiden. Ibland rusar den iväg och man kan inte förstå var den tog vägen eller hur den kunde å så fort. Ibland går det sakta, så sakta, som om någon limmat fast visaren på klockan. I april 2019 så bestlutades att vi skulle bli med stor häst ...

Jag tillhör den där gruppen med människor som alltid försöker vara snäll, ställa upp för andra, fixa och dona för att allt ska lösas på bästa sätt, inga krav på att andra på något sätt ska betala tillbaka det, bara alla är nöjda så är jag också nöjd ...

Om det var halvtid i förra inlägget så borde det ju vara heltid i detta. Ett år är avslutat oh vi har tagit tre kliv in i nästa decennium. Jag antar att detta år och decennium kommer att innehålla skratt, tårar, frustration och allt annat som de övri...